Ett jourhem tar emot barn och ungdomar som behöver omedelbart skydd eller stöd under en begränsad tid. Placeringen sker ofta med kort varsel och medan barnet bor i jourhemmet utreder socialtjänsten situationen och vad som är bäst på längre sikt. Därefter kan barnet antingen återvända till sin familj eller gå vidare till exempelvis ett familjehem. Uppdraget skiljer sig därför från ett vanligt familjehemsuppdrag genom att placeringen är tillfällig och att behovet kan uppstå akut, när barnet snabbt behöver en trygg plats att bo på.
Jourhemmet ger trygghet när situationen förändras snabbt
Det kan finnas många olika orsaker till att ett barn eller en ungdom behöver placeras akut. GFO beskriver situationer där det finns misstanke om misshandel, sexuella övergrepp eller vanvård, liksom fall där barnet är utsatt för en hotbild, exempelvis hedersrelaterat våld. Ett akut behov kan även uppstå om en ensamstående förälder utan eget nätverk blir allvarligt sjuk och behöver vårdas på sjukhus. Andra situationer som nämns är att föräldrar sitter häktade eller plötsligt avlider.
Det kan även vara barnets eller ungdomens egen situation som gör att ett tillfälligt boende behövs. GFO nämner kriminalitet som ett exempel på beteende som kan leda till att en placering i jourhem blir nödvändig. Gemensamt för dessa situationer är att barnet behöver någonstans att bo medan socialtjänsten utreder vad som ska hända därefter.
En placering kan ske enligt Socialtjänstlagen, SoL, eller Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. GFO beskriver skillnaden mellan dessa former utifrån samtycket från vårdnadshavaren och eller barnet. För ett kontrakterat jourhem gäller också bestämmelser om sekretess, och jourhemsföräldrar har oftast tystnadsplikt. Vad som gäller i den enskilda placeringen påverkas av hur kontraktet är utformat.
Själva vistelsen i jourhemmet är tänkt att vara kortare. Under tiden ska socialtjänsten utreda barnets situation och ta ställning till en mer långsiktig lösning. Jourhemmets uppgift blir därmed att erbjuda stabilitet och omsorg under en period då mycket annat i barnets liv kan vara osäkert. Barnet kan senare återvända hem eller placeras vidare, exempelvis i ett familjehem.
Tillgänglighet är en central del av uppdraget
Ett kontrakterat jourhem inom GFO ska vara bosatt i Västernorrlands län och kunna ta emot barn när socialtjänsten i någon av de sex kommunerna behöver utreda barnets situation. Jourhemmen kontrakteras direkt av GFO och ska finnas tillgängliga dygnet runt för barn och ungdomar i åldrarna noll till arton år. Mellan placeringarna kan det förekomma perioder då inget barn bor i hemmet.
Tillgängligheten innebär att familjen behöver vara beredd på oförberedda situationer vid alla tider på dygnet. Ett barn kan behöva tas emot mitt i natten och redan planerade aktiviteter kan behöva ändras. GFO anger därför att det alltid behöver finnas en vuxen hemma. Uppdraget kan kombineras med extraarbete eller deltidsarbete, så länge familjen kan organisera vardagen på ett sätt som innebär att en vuxen hela tiden finns tillgänglig för det placerade barnet och för akuta ärenden.
Ett jourhem inom GFO behöver kunna ta emot två placeringar samtidigt. Placeringarna kan komma från någon av de sex kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik. Jourhemmet behöver också kunna erbjuda barnet eller ungdomen ett eget rum med fönster och dörr. Ett vardagsrum räknas inte som sovrum. Undantag kan göras för spädbarn eller syskon som kan dela rum.
GFO ser helst att personer som tar uppdraget har tidigare erfarenhet som familjehem eller jourhem, alternativt erfarenhet av att arbeta med barn. Uppdraget innebär dessutom nära samarbete med flera personer och verksamheter runt barnet. Socialtjänst och biologiska föräldrar är två centrala parter, men kontakterna kan också omfatta förskola, skola, sjukvård, habilitering och barnpsykiatri.
Det ställer krav på både flexibilitet och förmågan att behålla lugnet när en situation är pressad. Den som tar emot ett barn akut vet inte alltid på förhand exakt vilka behov som kommer att finnas eller hur vardagen behöver anpassas. GFO beskriver därför stresstålighet, samarbetsförmåga och tillgänglighet som viktiga delar av uppdraget.
Ett lågaffektivt bemötande skapar en tryggare miljö
Barn och ungdomar som placeras akut kan bära med sig svåra upplevelser. De kan snabbt ha behövt lämna sin familj och samtidigt försöka hantera händelser som varit jobbiga eller traumatiska. Ett barn kan därför komma till jourhemmet ledset, oroligt eller påverkat av sådant som har hänt före placeringen. I vissa fall kan professionellt stöd från exempelvis sjukvården behövas för att barnet ska få hjälp att bearbeta sina upplevelser.
Behoven behöver inte heller vara begränsade till själva orsaken bakom den akuta placeringen. GFO beskriver att placerade barn kan ha svårigheter i skolan eller med kamrater och att jourhemmet kan behöva fungera som ett stöd även i sådana delar av vardagen. En del barn har dessutom olika funktionsnedsättningar, där neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism eller intellektuell funktionsnedsättning nämns som exempel.
GFO framhåller därför lågaffektivt bemötande som en viktig förutsättning för jourhem. Barnet behöver mötas i en trygg och säker miljö där de vuxna kan behålla lugnet även när situationen är svår. Tidigare erfarenhet från familjehem, jourhem eller arbete med barn är därför meriterande och kan ge användbara erfarenheter inför de varierande situationer som kan uppstå.
Jourhemmets roll blir på det sättet bredare än att enbart erbjuda ett rum under en begränsad period. Uppdraget innebär också att finnas tillgänglig för barnet, skapa struktur och samarbeta med de professionella och närstående som finns runt placeringen. Eftersom varje barn kommer med sin egen bakgrund och sina egna behov behöver bemötandet anpassas efter den aktuella situationen.
Stöd och utbildning ingår i uppdraget
Den som blir jourhem inom GFO står inte ensam i uppdraget. Stöd, handledning och utbildning utformas efter jourhemmets behov och kan förändras över tid. Även det placerade barnets behov kan påverka vilken handledning som behövs. I vissa fall kan stöd från en extern aktör bli aktuellt, där BUP nämns som ett exempel.
Alla familjehem och jourhem inom GFO ska genomgå den obligatoriska grundutbildningen Ett hem att växa i. Därutöver erbjuds fortbildning, föreläsningar och nätverksträffar. Utbildningen och handledningen blir därmed en återkommande del av uppdraget snarare än något som enbart sker innan den första placeringen.
Jourhemmen får också ersättning för uppdraget. GFO anger att ett arvode betalas även under perioder när inget barn är placerat i hemmet. Full omkostnadsersättning betalas däremot endast under den tid då ett barn faktiskt är placerat. Detta hänger ihop med att det kontrakterade jourhemmet behöver vara tillgängligt även mellan placeringarna och kunna ta emot ett barn när behovet uppstår.
För den som funderar på att bli jourhem innebär uppdraget därmed en vardag som kan förändras snabbt. Det behöver finnas utrymme i hemmet, en vuxen behöver alltid kunna vara tillgänglig och familjen måste vara beredd på att ett barn kan behöva flytta in med mycket kort framförhållning. Samtidigt finns stöd, handledning och utbildning för att jourhemmet ska kunna hantera de olika situationer som kan uppstå.
GFO tar emot intresseanmälningar från personer som vill bli jourhem och har kontrakterade jourhem för kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik. För den som uppfyller förutsättningarna innebär uppdraget att erbjuda ett tillfälligt hem just under den period då ett barn eller en ungdom behöver akut skydd, omsorg och stabilitet medan socialtjänsten arbetar fram en mer långsiktig lösning.